mamma, kan morfar se oss nu?

Älskade lilla vän hur ska du kunna förstå, hur ska jag kunna förklara?
Igår kväll somnade min älskade pappa och melvins morfar och bästa vän in.
morfar är hos stjärnorna nu, vi kan inte träffa honom och krama om honom men vi kan vinka till honom och herregud som vi har vinkat och pappa, jag tror du såg oss och vinkade tillbaka.

Älskade pappa, älskade morfar.

Idag brast det, trodde jag skulle orka dagen på jobbet och jag undrar vem jag försöker lura. Jag orkar inte och jag är så jävla trasig och gråter inombords.
Jag hatar den personen som sa att blod är tjockare än vatten för det enda som någonsin räknas är kärlek och dom människor som verkligen finns där.
Tanken var att pappa skulle få komma hem men det blir inte, han är för svag och idag när mamma hälsade på var han knappast vid medvetande. Jag är så arg, ledsen och det gör så sjukt ont att man bara kan stå och titta på när en av dom människor man älskar högst på jorden dör mitt framför ögonen på en.
Nästa vecka ses vi älskade pappa och morfar, vi älskar dej ända till stjärnorna och tillbaka. Tack för att du hittade mej och mamma och för att vi fått vara en del av ditt liv.

Golvad

Tokförkyld och så trött att jag helst skulle vilja krypa ner under täcket och bara sova, tyvärr funkar det ju inte riktigt så när man är ensam med en liten uttråkad m här hemma.

Vi började dagen med hårfix inför fotograferingen på dagis och han var sååå fin när jag lämnade av honom! Sen han jag lagom hem och vända innan dagis ringde och sa att han var klar så det var bara att gå tillbaka och hämta hem honom igen.

Försöker hålla mej vaken genom att plocka med lite kläder här hemma men minsta ansträngning gör att huvet dunkar och näsan rinner ännu mera.

Ikväll lyxar vi nog till det med pizza och läsk här hemma under en filt!

Minns du?