...

the best way to hide the tears, is to fake a smile.

I made it all this way.

2010 & 2011, två år som jag vill lägga bakom mej och glömma bort.
Jag har insett och lärt mej många saker under den här tiden samtidigt som det varit alldeles för mycket tårar.

Jag gjorde ett löfte till mej själv mitt i allt det jobbiga.. att jag aldrig mera ska släppa någon nära och falla för någon igen för det är inte värt det.
Dock höll jag inte mitt löfte utan träffade någon, släppte in honom och lät mej falla men ibland räcker inte det och jag har ännu en gång byggt upp muren runt omkring mej och jag säger aldrig igen, jag har min familj, Melvin och ett gäng väl utvalda vänner som gång på gång berättar att jag är för snäll, att jag måste stå upp för mej själv och att "han" finns någonstans därute, vi har bara inte träffats ännu.
Jag vill våga tro på deras ord men det är för svårt just nu.

På tal om annat så har Melvin och jag samlat ihop alla nappar här hemma och lagt ut dom till tomten på balkongen och det var en trött och ledsen kille som saknade sina duttar vid läggdags men efter sissidär 194 blinka lilla stjärna så sover han gott i sin säng.. utan napp *hejja hejja*.

God jul allihopa!
♥

Sometimes it hurts

If you love me let me go
and run away before i know.
My heart is just to dark to care.
I can't destroy what isn't There.

Deliver me into my faith.
If I'm alone I can not hate.
I don't deserve to have you
My smile was taken long ago
If I can change I hope I never know

//j

Dagens tänkvärda

Från botten av mitt hjärta, tack!

Känslan jag och min familj delar idag är totalt bedövande och sorgen är så ofantligt stor att jag inte kan sätta ord på den.

Samtidigt fylls vi alla av värme och en otrolig kärlek från människor runt om oss och det känns skönt att veta att pappa varit så älskad av andra och inte bara från oss i familjen.

Tack!

"När det strålar från mitt hjärta,

Som en motorväg av ljus.

Genom hålet i mitt hjärta

kommer räddningen tillslut.

Genom hålet i mitt hjärta.. "

//Johanna

Goaste unge!

Melvin: mormor har du sett min lilla gubbe jag fick igår?

Mormor: sist jag såg den var den på köksbordet.

*springer omkring och letar*

Melvin: men jag hittar den inte.

Jag: men Melle, du håller ju gubben i handen!

Melvin: ja det visste jag ju hela tiden!

Haha!

Full av sorg

Klockan har precis passerat 21.50 och det har gått en vecka sen mamma förlorade sin älskade, vi syskon våran pappa och alla småttingar sin morfar. Jag vet att livet måste gå vidare men jag förstår inte hur det ska gå till när hela våran familj är full av sorg.
Igår kväll ringde min storebror till mamma och storgrät i telefonen, han sa att han önskade att det var han som dött så pappa fick finnas kvar hos oss.

Idag har mamma och jag varit nere på stan en stund då hon köpte kläder till begravningen. Melvin fick sej även en klippning och nu ligger vi däckade i soffan hemma hos mamma och här blir vi kvar i natt.